Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny medicine doktor - Birgitta Gatenholm

Nyhet: 2020-02-26

Birgitta Gatenholm disputerade fredagen den 24 januari med avhandlingen ”Pain in Osteoarthritic Joints: Biological Signaling and 3D Models based on Imaging” som bestod av sex delarbeten.

Birgitta är specialistläkare i ortopedi och arbetar idag på Barnortopediska teamet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Birgittas handledare har varit professor Mats Brittberg, avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska akademin, och professor Henrik Zetterberg, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Vad fick dig att bli doktorand?
Jag har, redan sedan läkarstudierna, alltid varit intresserad av att förstå grunderna till symtom. Tidigt som underläkare vid ortopeden, innan min AT, blev jag intresserad av knäsmärta och artros. Därefter fick jag kontakt med Dr Mats Brittberg, som också var intresserad av att kartlägga grunderna till smärta, och det var på den vägen jag blev doktorand.

Vad handlar din forskning om?
Min forskning är både preklinisk och klinisk. De två första delarbetena handlar om smärtsignalering i knäleden, där vi undersökte neuropeptiders betydelse i smärtsignaleringen och utvecklade ett protokoll för att identifiera endogena peptider i brosk och subkondralt ben, tagna från patienter med artros.

Vidare har vi försökt utveckla bättre diagnostiska hjälpmedel för att tidigt hitta sjukdomsförändringar i brosk och subkondralt ben. Belastad slätröntgen är ett trubbigt verktyg, där patientens upplevda symtom inte alltid korrelerar med röntgenfynden. Vi har utvecklat en metod att med hjälp av kontrastförstärkt microCT kartlägga brosk och subkondrala benförändringar.

Min forskning har också handlat om att försöka utveckla framtida behandlingsmetoder för patienter med tidiga artrosförändringar. För denna patientgrupp finns det idag inte så många behandlingsalternativ. Vi har skapat en 3D-modell av en broskskada genom att scanna ben från en patient med artros och försökt fylla skadan med broskceller genom 3D bioprinting. Resultatet har varit lovande och förhoppningsvis kan 3D bioprinting vara ett framtida behandlingsalternativ.

Kan du beskriva de viktigaste fynden i din avhandling:
En av de stora upptäckterna är att vi funnit en metod att analysera brosk och ben direkt från patienter med artros och att vi med denna metod lyckats hitta en rad olika endogena peptider. Vidare har våra studier med microCT bekräftat att det finns ett starkt samband mellan förändringar i brosket och det subkondrala benet. Kommunikationen mellan dessa två vävnader är av stor betydelse för att upprätthålla den biologiska balansen i leden.

Vilka delarbeten ingick i din avhandling?
I. Gatenholm.B, Brittberg.M. Neuropeptides: important regulators of joint homeostasis. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy. 2019 Mar;27(3):942-949

II. Gatenholm.B, Gobom.J, Skillback.T, Blennow.K, Zetterberg.H, Brittberg.M. Peptidomic analysis of cartilage and subchondral bone in OA patients. European Journal of Clinical Investigation. 2019 May;49(5):e13082

III. Gatenholm.B, Lindahl.C, Brittberg.M, Stadelmann VA. Spatially matching morphometric assessment of cartilage and subchondral bone in osteoarthritic human knee joint with micro-computed tomography. Bone. 2019 Mar;120:393-402.

IV. Gatenholm.B, Lindahl.C, Brittberg.M, Simonsson.S. 3D bioprinting with chondrocytes into an osteoarthritic chondral lesion based on patient specific 3D CAD model. Manuscript under revision for Cartilage.

V. Gatenholm.B, Lindahl.C, Forsman.A, Ekholm.J, Brantsing.C, Brittberg.M, Lindahl.A, Simonsson.S. Cartilage tissue formation was degraded by osteoarthritic extracellular matrix micro particles and prevented by 3D bioprinting. In Manuscript.

VI. Gatenholm.B, Lindahl.C, StadelmannVA, Brittberg.M. Study of Osteoarthritic knee joints: Correlation between pain, Quality of Life and 3D Cartilage Morphology. In Manuscript.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?
Intresset för smärta och patientens upplevda besvär har ökad enormt de senaste åren och kunskapen bakom genesen till smärta vid artros och broskskador är än så länge mycket begränsad. Jag tror därmed att detta är ett fält som kommer växa fort de kommande åren. Med ökad kunskap kommer också nya mediciner, behandlingsmetoder och diagnostiska verktyg som förhoppningsvis kommer till stor nytta för patienten.

(Foto: Birgitta Gatenholm)

AV: JOSEFIN ABRAHAMSON

Sidansvarig: Katarina Olinder Eriksson|Sidan uppdaterades: 2006-07-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?